söndag 13 augusti 2017

DET SISTA RUMMET

Att jag älskar spel har väl knappast undgått någon vid det här laget. Och jag är i gott sällskap. Faktum är att spel numera är världens största underhållningsform, större än film, större än musik.

För mig är spel meditation. Det är den största dragningskraften för mig. Jag är ett bokstavsbarn och i mitt fall innebär det att mitt huvud aldrig någonsin är tyst eller tomt på idéer. Från morgon till kväll är det full aktivitet. Inte ens på natten får jag sova i fred. Det snurrar då också. Faktum är att jag har ett anteckningsblock bredvid sängen att använda varje gång jag vaknar till med en bra idé i huvudet så jag inte glömmer den. Fördelen med detta är att jag är omänskligt kreativ och tänker ständigt utanför boxen vilket gör att jag snabbt hittar lösningen på olika problem.
Nackdelen är att jag ofta är trött för det tär på dig att aldrig få vara ifred från tankar och idéer.

Där är spelen bra för mig. När jag spelar koncentrerar jag mig nämligen helt på spelet och huvudet får vila. En form av meditation helt enkelt. Jag blir lugn och skön i hela kroppen av att sitta ner och spela och därför älskar jag spel så mycket. Det är också anledningen till att jag aldrig spelar online. Jag vill inte bli störd i min meditation och bara tanken på att spela med ansiktslösa människor jag ändå aldrig kommer att få träffa stressar mig. Jag vill vara själv.
En holmgång med kamrater i soffan via spel som Mario Kart, Tekken och Fifa kan dock vara jävligt roligt men det är ju en helt annan grej.

Så kärleken till spel är genuin från min sida men naturligtvis finns det saker jag stör mig på. Dit räknas naturligtvis klassiker som buggar, glitchar och datorfusk. Men det värsta är enligt mig saker som förstör upplevelsen på det stämningsfulla planet. Saker som tar dig ur upplevelsen och påminner dig om att det bara är ett spel. Och en av dom värsta är Det Sista Rummet.

Vad är då Det Sista Rummet?
Det slog mig igen senast igår. Jag spelar just nu Dead Rising 4 för fullt (grymt roligt) och under ett uppdrag kom så klassikern. Det Sista Rummet.

Det Sista Rummet är när spelet beordrar dig att söka genom tre eller flera rum, grottor, hus eller whatever efter en person, en nyckel, en skatt eller ännu mer whatever. Och du vet, du VET, att det spelar ingen roll i vilken ordning du letar genom dessa rum, grottor eller hus eftersom grejen du letar efter kommer att befinna sig i det sista du letar i.

Det är så förutsägbart och så in i döden upplevelsedödande. Att detta fortfarande förekommer i nio fall av tio i denna typ av uppdrag är obegripligt. Att inte spelutvecklarna har bemödat sig med att lägga in en kod som gör det random är lathet på gränsen till tjänstefel.

Som spelutvecklare måste man se helheten. Att det är pyttesmå detaljer som denna som är så viktig för helhetsupplevelsen. Den dagen, om den kommer, när jag själv styr utvecklingen av ett spel så kommer jag att tillägna denna uppgiften till mig själv. Så har jag bara mig själv att bli förbannad på om det sker såna här onödiga saker som drar mig ut ur illusionen.
Skärpning på denna fronten tack.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar