FALLOUT 4 INTRYCK

Jag förhandsbokade både Fallout 4 och Rise Of The Tomb Raider för längesen. Det sistnämnda för att det är uppföljaren till årets näst bästa spel 2013 och det förstnämnda för att det är uppföljaren till två av dom absolut bästa rollspelen nånsin, Fallout 3 och Fallout New Vegas.
När jag skulle hämta ut spelen så kände jag att 1400 spänn var lite magstarkt att slänga ut på ett bräde så jag skulle nöja mig med ett av dom. Men vilket?
Jag funderade i ungefär 0.47 sekunder innan jag pyntade för Fallout 4 och körde hem så det skrek i däcken.
Så stark är alltså min kärlek till serien.

Fast egentligen handlar det nog mest om min kärlek till Bethesda, företaget som gjort serien sen del 3. Dom är nämligen mästare på att skapa världar fyllda med innehåll som du själv får utforska. Jag har varit lite kär i dom sen Daggerfall till PC.
Bethesda styr inte dig så det märks utan utgår från att du är intelligent och har fantasi nog att skapa din egen historia, ditt eget äventyr. Det är det som gör dom så speciella.
Priset vi får betala för den friheten är ofta buggar. Att släppa spel av denna storleken, eller större, är i princip omöjligt utan att missa några små skalbaggar men Bethesda är ökända för sin skadedjursbekämpning. Eller brist på den.
Fyra bugg och en Coca Cola räcker inte till, ibland kryper spelen av sig själva. Som en mjölpåse full av mjölbaggar.

När jag parkerat på gården så rusar jag in så snabbt att jag nästan glömmer öppna grinden, vidare in i vardagsrummet, igång med elektroniken och SLUUUURP! så har donnan PS4 svalt skivan.
Medan spelet installeras får vi små animerade kortfilmer om S.P.E.C.I.A.L, egenskaperna som bygger din karaktär i Falloutspelen. Det är söta små petitesser till filmer men dom är riktigt underhållande med en hurtfrisk amerikansk 50-tals-berättarröst. Kanonbra!

Fallout 4 börjar i ett hem och i ett valv. Sen släpps du lös i världen. Nästan åtta timmar in i äventyret så kan jag konstatera följande saker.

Grafiken är snygg och funktionell men håller knappast The Order-klass. Det kan den inte göra heller då det är två helt olika typer av spel och The Order-grafik i Fallout 4 hade krävt en atomdriven spelkonsol.
Det gråa och bruna från Fallout 3 finns kvar, det är trots allt en postnukleär ödevärld vi befinner oss i, men grafiken har även fått ett rejält uppsving färgmässigt. Det är rött, gult och till och med grönt på sina ställen. Det hela bidrar till en mysigare atmosfär och det är ett sant nöje att utforska omgivningarna.

Det nya spelsystemet med slopade färdigheter och istället ett simpelt perks-träd är helt fantastiskt smidigt! Det tar i runda slängar 30 sekunder att förstå och lära sig och sen älskar man dess smidighet. Nu kan du verkligen skräddarsy din karaktär. Fantastiskt!

Bethesdas ökända buggar har jag hittills sett väldigt lite av. Det var en Ghoul som fastnade i en vägg och blev ett lätt byte men det gjorde inget. Jag har dock hört talas om uppdrag som inte gått att göra klart och annat mindre roligt så vi får väl se vad som händer. Det lär patchas kontinuerligt.

Spelvärlden är rejält stor men inte alls så stor som förhandsryktena gjorde gällande. Framförallt är den extremt väldesignad och fylld av spännande innehåll och det föredrar jag framför repetitivt mastodontskräp vilken dag som helst. Efter 8 spelade timmar så har jag sett kanske 15 procent av världskartan och det är stort nog för mig. Det bör tilläggas att av dom 8 timmarna har jag sprungit runt och utforskat i 7.

Hittills känns det som att Fallout 4 definitivt är en kandidat till Årets Spel 2015. Nu har jag förvisso inte spelat det nya Tomb Raider än men Fallout är hittills nästan skrämmande njutbart. Och farligt.
Sätter du dig ner så hinner du knappt blinka innan 5 timmar är som bortblåsta. Och det är ett klassiskt tecken på att ett spel är bortom bra. Så vad väntar du på?