Det finns en kulturyttring jag bara inte klarar av. Parodi. Eller parodi kan vara kul. Vad jag menar är den sortens parodi där man tar ett redan existerande verk och "gör det roligt".
Man har helt enkelt inte kreativ kraft nog att göra nåt eget utan väljer den snabba och lätta vägen.
Jag tänker på exempelvis Scary Movie och dess 26 systerfilmer, Black Ingvars, Flintsten och Stanleys osv.
Men en artist utmärker sig framför alla andra i denna ädla genre där det gäller att vara så värdelös som möjligt.
Weird Al Yankovic.
Så brutalt dålig och ickerolig att det är nästan häpnadsväckande. Al's framgångsrecept är enkelt;
1. Välj en populär låt.
2. Byt ut texten mot nåt festligt.
3. Klart!
Det borde finnas nån laga paragraf mot Weird Al och hans gelikar. Det är inte roligt. Faktum är att det är så förbannat dåligt att det är obeskrivligt. Faktum är att jag hellre genomlider en hel förmiddag tittandes på Kunskapskanalen med nån föreläsning i botanik än att höra en hel låt av herr Yankovic.
Jag tror på fullt allvar att Weird Al är lika skadligt för själen som heroin, nazism och kommunism. Svär du dig trogen Al och hans värdelösa "konst" så har du väckt ett mörker inom dig.
Ett mörker som så småningom slukar din själ.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar