VI ÄR TILLBAKA!

Efter att en tragedi av den grövsta sorten drabbade familjen så är ManBaraTrycker nu tillbaka! Jag har helt enkelt inte orkat innan. Nu har jag iofs lovat mig själv att den här eminenta bloggen aldrig ska spåra ut i nåt politiskt men löften är ju till för att brytas.

Är det fler än vi där ute som börjar tröttna på all satans tråkig propaganda? Dagstidningarna i Sverige idag har drabbats av samma sjukdom som dagstidningarna i Tyskland under åren 1933-1945 när Goebbels gick in och likriktade all media. Det är samma propaganda och noga utvalda nyheter överallt. Resultat? Upplagorna sjönk som en gråsten för folket tröttnade.
Och hur ser det ut idag för våra två största propagandablad, Aftonbladet och Expressen? Just det. Folk har tröttnat.
Upplagorna störtdyker. "Journalisterna" får gå. Nästan lite ledsamt om det nu inte vore så att dom grävt sin egen grav.
Vad propagandan består av vet vi nu.
Invandringen är sjukt bra! Det finns inga problem alls!
Alla svenskar (som för övrigt inte finns förutom när en utlänning landar på Arlanda och blir just det) är hemska rasister som alla borde skämmas.
Feminism.
Feminism.
Feminism.
Feminism.
Och lite mer feminism.
Vilket osökt leder in oss på dagens ämne, Eddie Meduza.

Idag ställer vi oss den retoriska frågan; Vad hade hänt om Eddie levde idag?

Eddie levde som bekant jävel i många år och gick sorgligt nog bort 2002, några år innan det mediala vansinnet som vi nu känner hade tagit riktig fart. Ändå hann han reta upp etablissemanget gång på gång med sina uttalanden och provocerande låtar. Att Eddie dessutom var intelligent som få gjorde att ingen kunde sätta sig på honom verbalt. Han blev aldrig svaret skyldig.
I dagens Sverige där nymoralisterna styr och ställer så hade Eddie varit gudasänd! Kan ni tänka er vilket jävla liv det hade varit?!!! Om Dan Park åker in på grund av några halvrisiga "konstverk" så hade Eddie hamnat i koncentrationsläger. "Så långt upp på treriksröset som möjligt!"
Och jag hade applåderat och skrattat halvt ihjäl mig om vartannat!

Något i mig formligen avskyr dessa självutnämnda moralpredikanter. Det har alltid varit så. Jag har ett sjukligt behov av att skoningslöst provocera och göra sånt som man inte får göra. Jag hatar dessa äckel med deras fina fasader som i 9 fall av 10 döljer skelett så perversa att vi arma syndare aldrig skulle komma i närheten. Incest, alkoholism, kvinnomisshandel, knark.
Varje gång något sådant kräk åker dit så skriker hela min själ av lycka. Det finns i princip bara två personer i hela världen som jag känner har förstått mig.
Jokern i Batman (minus morden och våldet) och just Eddie Meduza.

Om Eddie hade varit i livet idag så hade han ignorerats ännu hårdare än under sina heydays på 80-talet då han satte folkparksrekord på folkparksrekord utan att tidningarna skrev ett dugg. Och det var ändå på 80-talet då samhället var långt från den feministvänsterfascistiska dystopi som vi lever i idag.
Idag hade Eddie åkt in och ut från fängelset och varje gång skrivit en låt eller två där han hade hycklat sönder nymoralisterna och deras patetiska skräp. Och vi hade skrattat. Och vi hade älskat honom för det.

Hmmmm. Man kanske ska starta ett band igen?