TIDERNAS TVÅ BÄSTA DEBUTPLATTOR

Här tänker jag skriva lite om tidernas två bästa debutplattor. Plattor så bra att även dom bägge banden måste ha insett att dom aldrig skulle kunna toppa dom.
Det skulle dom aldrig erkänna naturligtvis men så är det. Detta är utan tvekan dom två mest stabila och jämnbra skivorna som någonsin svettats ut av musiker.
Kanske i konkurrens med Michael Jacksons Thriller, den perfekta popplattan. Here we go!

1. Appetite For Destruction, Guns n Roses

Det finns egentligen inte så mycket att säga om den här skivan som inte redan sagts. Världens rockband, med några få undantag, var en mesig samling pellejönsar som spelade överproducerad mesig pellejönsrock. Sen kom Guns.
Ett skitigt knarkarband sparkade sönder hela scenen och återupplivade rocken och punken.
Appetite är nämligen inte bara världens bästa rockplatta, den är även världens bästa punkplatta med en brutal ärlighet som inget punkband någonsin varit i närheten av. All musik, alla texter handlar om den skitighet och misär som bandmedlemmarna befinner sig i just där och då. En låt som My Michelle är så sorglig och brutal att det är hjärtskärande. Och allt är sant.
Mot alla odds i hela världen sålde Appetite 35 miljoner exemplar och säljer fortfarande 200 000 om året.
Vissa påstår att Nirvana sänkte pudelrocken. Knappast va?

2. Ten, Pearl Jam

För att återgå till Nirvana så hade dom aldrig en suck mot Pearl Jam. Inte i min bok. Pearl Jam hade musiken, texterna och framför allt hade dom Eddie Vedder, sedermera en av tidernas mest efterapade sångare.
Ten har inte en dålig låt. Det är storverk på storverk. En sagolik samling.
Där man snabbt tröttnade på Nevermind så har Ten bara växt. Den är tidlös, så gott som felfri. Jag kan ärligt säga att den är överlägsen allt vad dom "klassiska hårdrocksbanden" Zeppelin och Sabbath någonsin åstadkom.
Efter uppföljaren Vs, också en underbar platta, så försvann tyvärr Pearl Jam ut i ett märkligt konstrockträsk och gick ner sig på några plattor.
Först med Yield började man känna igen lite av den forna storheten och idag är dom nästan tillbaka på samma kvalitetsnivå där dom började.
Och sånt är alltid glädjande.